Rörelseresultat eller justerat rörelseresultat?

Vilket resultat man utgår ifrån har stor påverkan på vad en köpare värderar en verksamhet till

Skatteoptimering vs resultatoptimering - aktivering av anläggningstillgångar

Som småföretagare är det vanligt att fokusera på kassaflöde och minimera skatten, exempelvis genom att kostnadsföra så mycket som möjligt i företaget. Ibland kostnadsförs saker som inte har så mycket med verksamheten att göra, men som ur entreprenörens totala ekonomi är logiskt eftersom det sker med obeskattade pengar, dvs en form av skatteplanering, eller ägaruttag.

Detta är vanligt, men inte helt optimalt när man börjar planera för en försäljning, då värderingen på företaget – dvs vad en köpare tycker att ditt företag är värt - normalt sett baseras på rörelseresultatet.

På samma sätt finns det inom vissa ramar en viss frihet i bokföringen av inköp – antingen som en rörelsekostnad (även kallat opex) eller som en investering (även kallat capex). Skillnaden är att rörelsekostnaden minskar resultatet det året inköpet sker, medan investeringen balanseras som en anläggningstillgång i balansräkningen och träffar sedan resultaträkningen längre ned och över en längre period, som en avskrivning över tillgångens livslängd. Ur skattesynpunkt kan det vara frestande att kostnadsföra så mycket som möjligt, medan det ur värderingssynpunkt kan vara mer optimalt att balansera tillgången.

Verklighetsfrämmande kostnader eller kostnader som inte kommer belasta en ny ägare

På samma sätt är det också väldigt vanligt att "låta företaget betala" för vissa kostnader istället för att betala för dem ur privat ficka efter att skatt har dragits. Exempelvis kan en företagare välja att antingen leasa en väldigt dyr bil på företaget, eller att betala för bilen med egna pengar från lön eller utdelning ur bolaget. Det är också vanligt att göra stora avsättningar för privat pension ur företaget. Skattemässigt kan det vara logistkt för företaget att ta dessa kostnader, men precis som i exemplet ovan belastar det resultatet i företaget.

Det finns också mängder av exempel av kostnader som en företagare kan ha valt att ta i bolaget som kanske egentligen inte har så mycket med verksamheten att göra. Förutom att det kan vara i en gråzon för vad som är tillåtet (exempelvis en företagsresa för styrelsen som består av familjen) är det också en belastning för resultatet. En viktig kontrollfråga är - kommer en ny ägare ha den här kostnaden efter en försäljning? Om svaret är nej bör den troligen justeras bort.

Extraordinära kostnader

Det är vid en försäljning även vanligt att justera resultatet för ”extraordinära kostnader”. Vad som är en extraordinär kostnad eller en normal del av verksamheten kan ibland diskuteras i oändlighet och kan i slutändan bli en del i prisförhandlingen.

Låt säga att ditt företag har tagit in konsulter för att implementera ett nytt omfattande IT-system. Det är en kostnad som troligen inte kommer återkomma för en ny ägare, men som denne kommer få del av fördelarna av. En säljare kan således argumentera för att det är en extraordinär kostnad som bör justeras bort från resultatet.

Ett annat exempel på en resultatjustering är ett hotell som stänger av ett helt våningsplan för renovering under en tid. Dessa rum kan följdaktligen inte hyras ut, vilket påverkar resultatet negativt. Kan man vid en försäljning lyfta fram dessa händelser och argumentera för dess karaktär som extraordinära engångskostnader som en ny ägare kommer åtnjuta fördelarna av och därmed justera resultatet med dessa kostnader kan det ha mycket stor påverkan för säljaren i form av köpeskiling.

Så vad gör jag nu då?

Så hur kan du som ägare som står inför ett ägarskifte göra om du känner igen dig i något av ovan exempel? En detaljerad analys av företagets räkenskaper bör genomföras för att identifiera alla de kostnader som inte har med verksamheten att göra, ej optimal hantering i bokföringen eller kostnader som en ny köpare inte kommer ta över. Detta är en teknisk övning och innebär ofta att ådgivaren tar en direktkontakt med företagets ekonomichef eller revisor tillsammans med säljaren. Sedan justerar man resultatet med dessa poster för att komma fram till ett ”justerat resultat”.

Är det viktigt att göra allt det här tidskrävande arbetet? Varför inte låta köparna analysera verksamheten bäst de vill själva? Svaret på den frågan är att det vore oklokt att inte gå igenom detta mycket noggrant. En köpare värderar ditt företag utifrån rörelseresultatet och uttrycker detta som en ”multipel” på rörelseresultatet.

Vad denna multipel är skiljer sig från bransch till bransch och varierar över konjunkturcyklerna, men låt säga att ett litet företag värderas till 5x rörelseresultatet. I detta fall innebär detta att varje krona av verksamhetsfrämmande eller extraordinära kostnader vi hittar kommer höja värderingen av ditt företag med 5 kr. Identifiera 200,000 kr av dyra leasingbilar till familjen, pensionskostnader, IT-implementationer och värderingen ökar med 1 miljon. En köpare kommer troligen se vissa av dessa kostnader i sin egen analys av verksamheten, men det är tämligen osannolikt att han eller hon kommer upplysa dig om detta utan kommer se det som en bonus som kommer minska kostnaderna i företaget efter förvärvet.

Faktum är att denna övning (tillsammans med en väl presenterad verksamhet samt en konkurrensutsatt auktionsprocess med många budgivare) är det mest värdehöjande och säkraste sättet att höja värdet på ditt företag vid en försäljning.

Bayswater är en oberoende rådgivare inom ägarskiften såsom företagsköp och företagsförsäljningar (M&A) med ett fokus är på ägarledda företag med en omsättning upp till ca 100 MSEK. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig till en framgångsrik försäljning!